justuandmee.blogg.se

Bara en vink, ett hejdå och ett leende. Eller en kram också, för säkerhets skull. Jag har funderat på hur det ska ske. Kanske bara ska ta det som om du lämnade oss för en dag, minut, eller några få sekunder. Men inser också att det inte går att jämföra med den tid du ska vara borta. Det är nog lika bra att vara realistisk och i stället låta dagarna rulla på och försöka få min hjärna att tänka: "Ett år är en väldigt kort tid i livet".

Nedräkningen har börjat. Inte bara för dig. Imorgon är det exakt en vecka kvar. Tills vi hoppar in i saaben, hela familjen i samlad trupp för att ta oss till Landvetter flygplats i Göteborg. Jag vet inte hur jag, eller resten av familjen kommer att vara den dagen. Men jag föreställer mig en tyst och tårögd hemresa och i överlag en mycket konstig måndag i mitt liv. Men jag vet att till skillnad från oss, som ska stanna kvar här hemma, och fortsätta i det gamla "tugget" och i den vardagliga lunken, så kommer din tid i USA aldrig att stanna upp. Du får vara med om en helt otrolig upplevelse. Du kommer att skapa minnen som finns kvar inom dig resten av livet. Du kommer att lära dig massor av nya saker och få se världen ur ett helt annat perspektiv än du gjort förr. Och du kommer att ha mig här hemma som kommer att sakna dig så obeskrivligt mycket... Men du kommer helt enkelt vara med om en helt fantastisk resa! Och du Julia, vet du vad det bästa av allt är? Att du är värd varenda liten sekund.

Men jag kommer sakna dig syrran...

jag älskar dig♥



/J.C♥