justuandmee.blogg.se

Det är ungefär hur min dag sett ut. Fast, att rektorn sakta men säkert gått in i väggen och tagit ledigt för ett tag visste vi ju redan. Och att Bosse har ersatts med rektorn ifrån Plusgymnasiet i Udevalla var inte heller det någon nyhet. Men att vår nuvarande Stylist lärare fått sparken fanns inte i närheten! Det kom som en chock för oss alla att sitta där i klassrummet och få reda på att i princip allt han sagt, nämnt och lovat oss varit en hel fet stor j*vla LÖGN. Alltihop. Det kändes så värdelöst. Redan vid första mötet med honom verkade han som en störtskön kille som verkligen visste vad han snackade om och som stod för hur han var, annorlunda. Jag tyckte att han var stencool. Tills nu. Idag, när vi fick reda på allt han lyckats gömma och dölja utan att vi elever haft den minsta lilla aning om allt han hållit på med. De enda som anade något sedan var våra lärare. För självklart tror man att man kan lita på sin lärare. Att det som han/hon säger har en betydelse och att man verkligen ska ta till sig detta. Men vilken besvikelse! Tatueringar, piercingtagningar, försenat smink, och inte minst dåliga ursäkter håller ett litet tag, men inte i längden. Det gör verkligen inte det. För nu tog hans dagar som lärare slut. Och min beundran sjönk så lågt, så lågt. För det funkar inte att vara lärare om man inte undervisar enligt läroplanen. Och det funkar defenitivt inte om allt går ut på att han själv ska tjäna pengar. Om allt hänger på att han själv ska få uppmärksamhet, status och skramla ihop money genom att ge oss rabatt på sitt eget sminkmärke, (olagligt). Hur kan man ens tänka tanken att ljuga inför elever?! Och hur kan han ens få in tanken? Vi är nya elever på en ny skola med en helt ny utbildning. Allt är nytt för oss. Hur kunde han ställa sig på öppet hus och berätta om hur skicklig och bra han är när han inte ens är den där utmärkande make-up artisten han sagt att han är? Den där med modellkontrakt och som sminkat flera kändisar i landet.
Hur kan man vara så beroende av att få uppmärksamhet av andra att man blir tvungen att ta till lögner? 

Jag förstår inte grejen.
Man blir så besviken, irriterad & ja, arg.
Han är SÅ ocool nu.



Nu när jag ändå är igång med mina irritationer så kan jag ju lika gärna fortsätta. Jag vill bara börja med att säga att jag inte har något som helst emot somalier eller att de tagit sig till vårt land. Men om de nu tar sig hit till lilla, kalla och krigfria Sverige så kan de väl ändå ta hänsyn till oss som andra som bor här också. Eller är det bara jag som tycker att de springer runt med sina mobiltelefoner som klistrade emot kinden och pratar så oerhört högt? Och de pratar så otroligt fort så man verkligen får sig en funderare hur de hinner få ut så mycket ur munnen på så kort tid. Detta hände mig, Jossan och Lotta på hemvägen i eftermiddags. Vi hamnade bredvid en kvinna som satt just så. Och nu pratar vi inte om hög ljudnivå för en liten stund. Nu snackar vi om 50 minuters olidlig plåga. Det var som om att hon satt med sin käft precis i hörselgången på en. Inte nog med att hon satt så hela resan till Vaggeryd. Efter det lade hon på luren och satt och sjöng resten av vägen till Skillingaryd. Ibland undrar jag vad som får folk på så bra humör. Vi satt liksom halvt döda och med slutna ögon hela vägen hem. Slumrade till och med till i några minuter alla tre. Jag menar, hallå det är måndag!



/J.C♥