my name is strezzzy!

Kan ju börja med att förklara att påsklovets bilder ramlar in senare, så slipper ni fundera mer på det. För övrigt så tar skolarbeterna och inlämningarna all min tid. Jag hinner inte. Svenska-novellen fördröjdes i alla fall till nästa vecka, med en stor lättnad för min del. Idag var det bip-testet på idrotten också. Bara känslan att springa från ena sidan till den andra fram och tillbaka gjorde mig illamående. Att höra ljudet när man måste vara på linjen i tid för att inte balla ur totalt. Att känna envisheten inom alla då man bara vill ge mer, mer och mer men att inte orken räcker till och man plötsligt ger upp utan att riktigt tänka sig för. Då kroppen säger ifrån. Att till sist sitta på bänken och flåsa och vara fruktansvärt irriterad på sig själv då man insåg att det endast fattades ca 3 vändor till för att slå det antal man gjorde förra året. Då blir man sur. På musiken sjöng vi "himlen är oskyldigt blå" ni vet, med Ted Gärdestad. Våra vackert klena stämmor blev en perfekt kombination till Svennes spelande. Jag började tänka på skolavslutningen. Jag menar, vem förknippar inte den med vita klänningar, rektorns tal och "glad sommar kramar" ? Det blir speciellt i år. Man kommer få en tår i ögat av att faktiskt sitta där och förstå att det kanske är sista gången som vi alla faktiskt är samlade tillsammans samtidigt, på ett och samma ställe. Rektorn ska låta oss höra hans sista tal till oss innan vi lämnar skolan, lärare och kompisar. Nu låter det som att vi typ ska dö eller något och aldrig någonsin ses igen. Jag menar bara att det blir väl inte samma sak att bara liksom se varandra på tåget på väg till sin gymnasieskola? Att bara möta varandras blick och få fram ett "hej" är ju inte samma sak som att faktiskt spendera en hel dag med varandra. Många kommer trorligtvis att glida ifrån varandra och hitta andra kompisar, vi går ju åt olika håll allihop. Annan skola, linje, plats, och hitta nya vänner som har samma intresse som en själv. Jag tror att många börjat inse att detta ligger oss väldigt nära nu och att det endast är någon månad kvar tills det faktiskt händer på riktigt. Tills vi sitter där i våra vita klänningar och skolavslutningskläder och sjunger sommarsånger. Då vi står på traktorn och skriker så högt vi vill som om vi vore lyckliga över att lämna varandra då vi har som roligast? Många vill nog mest bara glömma. Det känns konstigt men ändå spännande....hmm....Ikväll är det dans och det ska bli kul! Jag kände mig inte jätte uppåt till det nyss för är rätt trött , men med tanke på att jag inte var där förra veckan och har missat så mycket så vill jag självklart dit ikväll. Man känner verkligen när man inte dansat på länge. Stör mig på känslan i benen som bara vill upp och röra på sig. MAN VILL BARA DANSA!♥
Kvällen är räddad, shake it ! ♥

Dax att fixa mitt underbara religionsarbete om Hinduismen och Buddhismen.
Allt känns så fruktansvärt bra när det gäller att plugga hemma! (noot)

Ha en skön kväll!


/J.C♥


Kommentarer
Postat av: Mattias

Ja duu.. de va för jävligt att lämna nian faktist... att känna den känslan av att mista en bunt med kompisar lixom :/ men som tur är så umgås jag med många av dom iaf :D <333 de kmr gå bra snygging ;)<3333

2009-04-15 @ 23:35:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0